Har i ett tidigare inlägg berättat mera om vem jag är bakom namnet Bjohanna. Men eftersom det klickar in nytt folk på bloggen och på Bjohanna´s sida på Facebook och Instagram så tänkte jag nu berätta lite (mera) om mig bakom Bjohanna.

Mitt riktiga namn är Johanna B och jag är 21 år gammal. Bjohanna är min hobby, jag designar smycken och vill inte använda mitt riktiga namn så gjorde en sammanslagning av för- och efternamn och vips, Bjohanna! Jag är skriven i Västerås men spenderar större delen av mitt liv i Järfälla där jag har min sambo. Jag studerar på distans till undersköterska, vilket gör att jag har väldigt mycket tid över i perioder till annat. Mycket av arbetet kring och med Bjohanna göra på kvällarna och under nätterna. Jag går och lägger mig ganska sent för att hinna det jag måste göra. Jag klickade te.x precis iväg en ny beställning på pärlor klockan 23.50 en söndag. Det är helt normalt i min värld! Jag älskar min hobby och jag älskar att få förverkliga mina drömmar på smycken som jag har i mitt huvud. Jag skissar aldrig ett smycke på papper utan jobbar direkt från huvudet. Därför blir det som det blir ibland... Men man måste våga testa för att se om det blev en hiss eller diss! Alla idéer kommer till mig på olika vis, jag sitter och klickar runt på många olika sidor på nätet som är mina leverantörer och kollar ofta in deras nyheter för att sedan skapa en designa av det.
Mitt senaste projekt är min satsning "Mot Cancer". Jag gjorde i veckan mitt "grund armband" för den satsningen men ska nu bygga vidare och göra andra armband också. Min senaste idé är ett armband för att få in pengar till Barncancerfonden. Ska bara bli riktigt nöjd med mina idéer och hitta det materialet jag vill först!
Till sist vill jag bara reda ut två saker: Den första angående uttalet av Bjohanna. Alla säger olika men det är ändå jag som vet vad som är rätt eftersom det är mitt "märke". Om ni tänker på hur man säger Johanna och så lägger man till ett mjukt B innan och så ska hela namnet sitta ihop. Det heter inte Be-Johanna utan Bjohanna, kort, kort uttal på B och sen snabbt vidare, det långa ljudet ligger på O. Som i Johanna, fast med ett litet B först bara! Glasklart! :)
Den andra saken jag vill reda ut är, människor kan ibland på lite dumma vis kommentera och jag stavar fel. Det är inte så konstigt att jag gör det eftersom jag har dyslexi. Jag tycker i alla fall att människor ska vara glada att jag överhuvudtaget VÅGAR skriva. Jag skäms inte för att det kan bli fel lite här och där. Jag är väldigt öppen om att jag har dyslexi, men jag kan bli väldigt sårad när människor kommenterar det på ett väldigt dumt vis.

Och jag bakom Bjohanna ser ut så här:

  En helt vanlig tjej med väldigt mycket pyssel i fingrarna bara...